KTFs logga
Katrineholms Riksteaterförening


• Recension •

Ur vulkanens mun

Cosmos, 2012-04-03

Skribent: Catarina Nitz

Segt äktenskapsdrama med några ljusglimtar

När jag läste Helena von Zweigbergks roman 'Ur vulkanens mun' tyckte jag väldigt mycket om den. Här var min generations 'Scener ur ett äktenskap', med huvudpersoner som jag kan relatera till, och som brottas med samtidens problem - som många verkliga personer och romanens ena huvudperson, Mats, säkert skulle avfärda som i-landsproblem.

I boken får vi lära känna Mats och Anna. Han är frilansjournalist, hon arbetar i bokhandel och är författare till 'coffeetablebooks' om njutningar i vardagen. Tillsammans har de barnen Sebbe, 11 år och Molly, 8 år.

Deras äktenskap har gått i stå, förgiftat av surhet, snålhet, frustration, bristande självkänsla, maktkamp och besvikelse. Mats och Anna retar sig på varandra och upprepar oavbrutet samma destruktiva mönster.

Förändring
För att bryta dödläget har familjen åkt på en veckas charterresa till Sicilien, en resa som de inte har råd med. Vid foten av den vilande vulkanen Etna kommer Mats och Anna slutligen till något som liknar en uppgörelse.

Romanen är som ett kammarspel. Trots det fungerar det inte riktigt på scenen. Precis som i boken är det Anna (som gestaltas väldigt fint av Sanna Krepper) som för ordet. Detta görs i flera lager eller plan.

Dels som en monolog, dels i korta sekvenser med en mikrofon i ironiska, hårda ordalag som för tankarna till stand up comedy, och dels i mer gestaltade scener som ger en motbild till hennes berättelse om Mats och deras relation.

När publiken får möte Mats (Anders Hambraeus) träder en annan bild av honom och deras relation fram. En där Mats, bakom sarkasmerna, är en snäll, jämställd och ganska sorgsen far och äkta man till en kvinna som gärna tar på sig tagelskjortan och spelar martyr.

Barnen
Barnen finns med i pjäsen, dels genom projektioner och i Mats och Annas repliker. Tidvis tar de gestalt genom Sanna Krepper och Mats Hambraeus.

Tack vare den höga igenkänningsfaktorn för alla som levt eller lever i en lång relation, och de mer komiska inslagen när Anna har SMS-flirt med en ung man som hon stött på i arbetet, är 'Ur vulkanens mun' i Christian Tomners regi ganska underhållande.

Men pjäsen är väldigt lång och turerna mellan Mats och Anna upprepar sig. Det är i och för sig en poäng, för det är ju så det ser ut i ett äktenskap på fallrepet, men dramat håller inte för drygt två timmar.

Ändå lämnar jag Cosmos på tisdagskvällen men en skön känsla av att ha upplevt riktigt fint skådespeleri, särskilt av Sanna Krepper.







  



Design 2012-2018 © Agneta Welander    •    Webbplatsen uppdaterad 2018-05-19